Hur har det svenska skriftspråket förändrats historiskt?
Hur har det svenska skriftspråket förändrats historiskt?
Hej denna vecka kommer att vara lite annorlunda där båda delägarna av bloggen kommer att hjälpas åt i ett inlägg. Vi ska gemensamt skriva om några av mest inflytande språkförändring i modern tid, alltså från 1900-talet till idag. Vi ska även sammanfatta dagens föreläsning som vi alltid har gjort, samt två andra källor som handlar om det svenska språket. Däribland är en källa från Sveriges riksdag.
Den första källan är dagens föreläsning. Dagens föruläsning var full av information samt lite repetition från dom förra. Det pratades mycket om språkets utveckling och vilka delar i språkhistorien som har varit störst för att föra det svenska språket framåt. Dem tar upp några tidigare exempel som den svenska akademin, upplysningen och Rättstavningslära men eftersom vi redan pratade om så tänker vi bara nämna dom. Den moderna tiden var full av språkutveckling, dagenstidning blev en vardaglig sak där folk kunde läsa om nyheter och annat. Medans detta hände var industrialismen på gång och människor började flyta in städer där deras sociala cirkel växte med nya språk och kulturer. Folkhögskolor och Komvux blev en stor grej där vuxna människor kunde lära sig nya saker samt att förbättra deras språk. Stavningsreformen hände där många konstiga skriv regler blev förenklade som: dt blev till t eller tt, hv blev till v och så vidare. Agust trindberg hade redan skrivit på ungefär detta sätt 30 år innan men det svenska folket började använda hans teknik väldigt sent i hans livstid.
Nu kommer vi in på väldigt nära modern tid, mitten av 1900-talet till dagens språk. Under denna tid hände du-reformen (Prater mer om den senare) vilket gjorde det skriftliga och sociala sammanhang mycket minder förvirrande. Även under denna tid så utvecklade tekniken i en rasande fart, vilket betyder att många nya ord blev tillagda i den svenska ordboken. Visualisering blev även en stor sak med hur tv utvecklades så snabbt detta kan man se idag med saker som emojis, memes och liknande saker.
Den andra källan som vi har fått tillgång till är den svenska språklagen från Sveriges riksdag som publicerades år 2009. Språklagen handlar om reglerna i det svenska språket om hur det ska behandlas för att bevaras, till exempel andra paragrafen säger att.
2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.
Den tredje källan är en språkpolitik för internet, som är skriven av Rickard Domeij.
Nu hade vi tänkt att ta upp om en viktigdel inom den svenska språkhistorien under 1900 talet och gå in lite djupare på den. Den del som vi valt att gå djupare på är Du-reformen.
Du-reformen (1960)
Under 1800-talet använde man mycket titlar i språket istället för att använda du. Sin pappa kallade man far och sin mamma kallade man för mor, det var så man pratade med varandra och om du inte hade en titel så var det många som såg ner på dig. Att detta ändrades va kanske beroende på just att man använde språket för att trycka ner människor, det var också för att det var ganska förvirrande vad man skulle tilltala någon. Det var ganska många konstiga regler som var svåra att hålla koll på. Bror Rexed var en stor inflytande av hela reformen med hans tal år 1967 med sitt välkomsttal. Men reformen hade börjat lite säger Marie Fermer. Detta har man sätt när man analyserar reklamer mellan 1950 och 1970 talet.
Det skriftliga språket blev mycket mer simpelt med dom här ändringarna eftersom efternamn/titlar inte behövdes skrivas massor av gånger i bara en enkel diskussion. Meningar blev även kortare och språket kunde utvecklas på andra sätt. Men det finns fortfarande kvar olika titlar som har överlevt efter du-reformen, man kallar oftast kungligheter vid olika titlar som exempel: kung, drottning och prins. Titlar kom även upp i sammanhang för att vissa respekt som tillexempel: servisindustrin där man tilltalar oftast män med “Herrn” och kvinnan “Frun” med mycket respekt för att få kunden att känna sig bekväm.
Sedan för att resonera lite om språkförändringen som har skett under 1900-talet så kan man tydligt se hur du-reformer som vi pratade om tidigare i texten har påverkat språket. Efter som att i dagens samhälle så ses inte att kalla någon för “du” eller “ni” som en negativ och nedlåtande sak. Det kan till och med ses som ett formellt till talnings sätt. Det gick från att alla var tvungna att tilltala alla med en titel till att det gick att tilltala personen med hon, han, du eller ni.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spraklag-2009600_sfs-2009-600, Kulturdepartementet, 2009